Kräftkalas
Färska svenska kräftor hör septembermånad till.
Ett glas Wanted Zin with a view.
Det finaste man har sätter man på bordet heter det ju... Dessa små klätterapor.
Utsikten från altanen. Vackert som en tavla.
Jag ser ju nästan ut som en friluftsmänniska med lilla Nils i gammal bärsele på ryggen. Som han trivdes!
Då har vi sagt hejdå till landstället för i år. Eftersom vi stänger stället under sensommar/höst brukar vi passa på att köra ett litet kräftkalas. Pajer, bröd, ostar och färska kräftor i fint sällskap. Grejer det!
Sen gav vi oss ut i skogen för att leta efter skogens guld kantarellerna. Det var inte direkt någon skörd vi kom hem med men vi hade roligt och det räckte för oss. Vissa verkar ha det där och andra inte. Ögon för svamp alltså.
Nu ser jag fram emot att krypa ner i min egen säng.
KRAM
Vilket fint lantställe ni verkar ha, mysigt!! Och vilken utsikt!! Kram! ❤️